Det är så mycket mer kaos än vad någon nog förstår.
Men jag klarar mig.
Jag är ok.
Alltid ok...
Och jag blundar lite för det faktum att jag haft ångest varje dag sen skolan började. Inne på dag 11 nu och det verkar inte vilja lägga sig. Tar så jävla mycket energi. Jag vill må bra nu. Jag vill ju verkligen det.
Jag mår illa och ångesten sliter i mig. Det enda jag vill just nu är att sova, för när jag sover existerar inte världen.
Tack förresten Mikaela för att du finns och för att jag får lov att vara liten med dig. Jag har inte lätt för att ta emot, men jag övar på det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar