Bland ångest och fejkade leenden...

Men kvällen igår var mys. Lagade mat till mig och Mikaela, skrattade på riktigt för första gången på länge. Fick massage också mmm :) Kollade på Pretty Woman. En skön avslappnad kväll och ångesten höll sig på någorlunda avstånd. Du och ditt sällskap betyder mer än jag någonsin kommer kunna förklara i ord. Dig har jag släppt in längre än de flesta andra och det skrämmer skiten ur mig ibland, rädslan för att kunna bli sviken, sårad. Men jag är glad att jag släppt in dig, tilliten växer sig starkare än rädslan och det är så skönt att slippa ha den där skyddsmuren uppe hela tiden.

Nu ska jag överleva dagen. Diska lite och fixa saker som måste fixas.